Jag håller på att bli tokig. Det värker så i benen så jag vet inte vars jag ska ta vägen. Det kittlas, kryper, spänner, trycker och ilar i dem och det spelar ingen roll hur jag ligger. Så less. Hoppas jag får en tid hos Vårdcentralen imorgon och att de blir klok på vad detta är.

Robin kanske kommer senare ikväll. Jag vill. Jag är längtig fast vi senast sågs imorse. Helt galet kär är jag.